Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). När det finns efterarvingar får den efterlevande maken kvarlåtenskapen med s.k. fri förfoganderätt,

Med efterarvingar menas sådana arvingar som har rätt till arv först när även den efterlevande maken gått bort, se 3 kap. 2 § ärvdabalken. Det som efterarvingarna får ärva är en kvotdel av den egendom som finns kvar när även den efterlevande maken dött.

Har en man före denna lags ikraftträdande i enlighet med lagen om barn utom äktenskap förbundit sig eller genom laga kraft vunnet utslag blivit ålagd att erlägga underhållsbidrag för barn utom äktenskap, vilket icke har erkänt barns ställning, gäller i fråga om barnets rätt till bidrag i tillämpliga delar vad i 8 kap. ärvdabalken är stadgat om arvlåtarens barn. Om testator efterlämnar både make och sådana arvingar som avses i 3 kap. 2 § ärvdabalken (s. k. efterarvingar), får testamentet såvitt angår de sistnämnda delges dem som vid tiden för delgivningen är närmast lill arv efter testator (14 kap. 4 § andra stycket).

Efterarvinge är den som istället har rätt till arv först när den efterlevande maken avlidit. I det följande kommer jag att redogöra ytterligare för efterarvingarnas rätt till arv. Var arvlåtaren gift tillfaller dennes kvarlåtenskap den efterlevande maken, enligt ärvdabalken 3 kap. 1 §.

av S Artursson — däremot inte efterarvingar eller sekundosuccessorer vilket är omdiskuterat i Förarbeten till Ärvdabalken och dess lagtext samt del II av Gösta Walin och.

Normalt är efterarvet hälften av samtliga tillgångar som din efterlevande make/maka lämnar efter sig. Innehav av enskild egendom kan dock ha ändrat på detta förhållande. Då kommer dina efterarvingar att ärva den kvotdel som gällde när du gick bort.

Ärvdabalken 3 kap 2 § Samtliga efterarvingar avlidna. Om samtliga möjliga efterarvingar i arvsklass I och II avlidit när den efterlevande maken avlider är hela boet den efterlevande makens kvarlåtenskap, som dennes arvingar får dela på.

Var arvlåtaren gift tillfaller dennes kvarlåtenskap den efterlevande maken, enligt ärvdabalken 3 kap. 1 §. Din mammas avlidne makes efterarvingar utgör i det här fallet brorsbarnen. Enligt informationen ur din frågan gör jag bedömningen att din mammas bortgångna makes efterarvingar kommer ha rätt till en kvotdel som utgör hälften av din mammas totala kvarlåtenskap med stöd av 3:2 Ärvdabalken. Ärvdabalken (förkortning ÄB) redogör i första kapitlet för vem som kan ärva. Där framgår att bara den som är vid liv har arvsrätt, men också ett foster, förutsatt att det föds vid liv. Första kapitlet reglerar dessutom vad som gäller när det inte är helt klart vem som avlidit först, en arvinge eller en arvlåtare.

Endast personer i första eller andra arvsklassen kan vara efterarvingar. Normalt är efterarvet hälften av samtliga tillgångar som din efterlevande make/maka lämnar efter sig. Innehav av enskild egendom kan dock ha ändrat på detta förhållande.
Vårdplan mall vips

efterarvingar kallas till förrättningen, även om de inte får någon del av arvet förrän båda makarna är avlidna. De benämns som ”efter-arvingar” i bouppteckningen. Omyndig (t.ex. minderårig) företräds vid bouppteckning av förmyndare, oftast en förälder.

Det beror på om efterarv är baserat på villkor i testamente eller om någon är efterarvinge enligt reglerna i ärvdabalken. Om testamente är 1 § ärvdabalken (1958:637); Rättsfall: NJA 1993 s. att det finns en konkret arvsrätt för den först avlidne makens efterarvingar vid den sist avlidne makens död. av A Andersson · 2012 — 1988 ändrades dock lagen och Ärvdabalken (ÄB) 3:8 instiftades som gjorde efterlevandes bo skulle ärvas av efterarvingar till den först avlidna men denna del Efterarvingarna ärver först när båda makarna har avlidit.
Capio sävja bvc

ku isha une
hallunda torg karta
malmo se lediga jobb
bolagsrätt sundsvall
gislaved kommun insidan

syskon blir efterarvingar. Arvsklass 3: Om den avlidne saknade make, barn och föräldrar/syskon går arvet till Mor- och Farföräldrarna eller deras barn, dvs. mostrar, morbröder, fastrar och farbröder men inte till kusiner. Enligt Ärvdabalken har kusiner ingen arvsrätt. Om det inte finns

Det görs vid en så kallad bouppteckningsförrättning. Till förrättningen kallas legala arvingar, universella testamentstagare och efterarvingar.

Sekar babu
spyker car

Ärvdabalken i dess nuvarande form, ärvdabalken (1958:637) (ÄB), infördes år 1958.8 Ge-nom en reformering av densamma år 1987,9 ärver numera efterlevande make även före gemensamma barn.10 Vad gäller särkullbarns rätt ansågs det vid reformeringen av ÄB inte

Ärvdabalken (förkortning ÄB) redogör i första kapitlet för vem som kan ärva. Där framgår att bara den som är vid liv har arvsrätt, men också ett foster, förutsatt att det föds vid liv. Första kapitlet reglerar dessutom vad som gäller när det inte är helt klart vem som avlidit först, en arvinge eller en arvlåtare.